What you give is what you get

Måndag till torsdag har jag alltså varit på ett slakteri i Holstebro (Jylland) och övat mig i dräktighetsdiagnostik på kor. Dvs rektalundersökningar...:S Det har alltså inte blivit någon träning under veckan, förutom Millis agility som är Mathias skötebarn. På fredagen struntade jag helt sonika i föreläsningarna, packade in råttorna i bilen, hämtade upp Linnéa och Eddie, och körde ut till Sturup för att spåra lite fält. Det var ett tag sedan, och sist gick det inte särskilt bra. Vädret var "utmanande"; 15-20 m/sek och skurar med riktigt ösregn. Jag la varsitt spår till Milli och Jezzi med ganska mycket vinklar, dels för att se hur väl de tar vinklarna, men också för att sänka tempot lite på dem då de båda två har ganska bråttom i spåret och man får bromsa dem för att de inte ska springa fram. Jag satte inte ut några snitslar då det bara var gräs och stubbåker, utan gjorde stora svängar och la ut två föremål var. Bådas spår låg lite drygt en timme.

     Millis spår gick katastrofalt dåligt. Hon spårade ivåg, glad i hågen, dock inte i spåret som jag hade lagt ut...:S Eftersom jag inte hade satt ut några "hjälpmedel" kunde jag heller inte rikta henne på ordentligt, utan bara ungefärligt, och eftersom det också blåste rejält och hade regnat ganska mycket under tiden spåret "låg till sig", hade säkert dofterna flyttat sig. Hon gick över huvud taget inte över det första föremålet jag hade lagt ut, och slutapporten sprang hon bara rätt över. BLÄÄÄÄ! :( Nåja, Lotta Linusson lärde mig att man inte ska se misslyckade spår som "misslyckade", utan som ett sätt att visa vad man behöver träna mer på till nästa gång :D Jag ska tänka positivt! Och så ska jag komma på ett bra sätt att snitsla fält :)

     Jezzas spår gick inte heller vidare bra. Hon snurrade och slog ovanligt mycket. Säkert berodde det till stor del på blåsten, men ändå. Hon hittade sina föremål, men jag vet inte om hon vindade in dem snarare än spårade sig fram till dem. Jag hade visserligen lagt dem så att det skulle blåsa bort från dem, men vinden ändrade sig lite grann hela tiden och det är möjligt att hon fick korn på dem då... Ja ja, det är bara att träna vidare :) Man kan ju inte gå framåt hela tiden :D

     Eddie gjorde tre jättebra spår varav ett nog var runt 75 meter. Han låg fint i kärnan och spårade väldigt fokuserat. Kul att se :)

I lördags var det sökträning. Eftersom det fortfarande blåste kraftigt gjorde vi ett nytt försök med att få Jezzan att markera på vind, men hon förstår fortfarande inte vad hon ska göra utan spårar istället. Då gick vi tillbaka till att figuranterna klappar och hon får springa ut. Det gick bra, hon sprang direkt ut med fin hastighet, hittade figuranterna och stannade hos dem. Nöjd :)

Idag anordnade klubben tävling i rapport, spår, skydd och sök (lägre till elitklass). Vår sökgrupp anordnade söktävlingen, vilket innebar att vi redan igår markerade rutan; idag gick vi igenom den, kollade legorna, och såg till att allt var på plats. Det var en elithund, fyra högre-  och fyra lägreklassekipage anmälda. Tyvärr fick elitekipaget lämna återbud, och bara tre av de fyra högreklassekipagen genomförde hela söksträckan. Trist, men det är alltid lärorikt att se hur andra ekipage jobbar, och särskilt sådana som man inte tränar tillsammans med. Efter söket var det platsliggande med skott, där både Milli och Jezzi fick vara ute och titta på för att få lite skotträning. Båda tittade upp när de första två skotten avfyrades, men visade därefter ingen reaktion, och ingen av dem reagerade över huvud taget på de sista två skotten :) Bra!! Milli har varit med om skotträning innan, men det har inte Jezzi, så jag var väldigt nöjd med att hon inte reagerade. I detta fallet var nog Milli en bra förebild också, eftersom Jezzi avgudar Milli, och hela tiden har koll på vad Milli gör och vart hon går. Eftersom Milli lugnt låg kvar under skotten kunde Jezzi också slappna av. Det är bra när hundarna kan lära sig bra saker av varandra och inte bara jävelskap :D

Efter platsliggningen var det uppletande och budföring, därefter åkte vi in till klubben där lydnaden skulle hållas. När det var klart åkte vi ut till Bokskogen och avverkade en härlig runda med balans- och klätterövningar och lite andra roliga klurigheter. Jag hade egentligen planerat att träna lite lydnad, men jag var bara sååå trött efter denna långa veckan så det fick vara. Jag orkade inte riktigt ta mig samman, och då kan det lika gärna vara. Vi kör stenhårt igen imorgon kväll istället :) Ny vecka, nya tag!!


"Kom igen mamma, har du godiset så kör vi!!"


Näsan nere, men är det i spåret eller i ett sorkhål, tro?


Var är bollen, bollen, varärbollen, bollen, bollen...


Woohoo, där var den ju!!


Och så lite mys.


Milli blev helt utmattad.

På enträgen begäran från NN, som tycker att jag skriver alldeles för sällan i bloggen, och som beklagar sig över att jag inte lägger ut "fina bilder" på NN:s framtida avelshopp kommer nu en uppdatering på vad råttorna har haft för sig på sistone ;) ;)

Träningen går sin gilla gång, det har mest varit lydnadsträning på sistone:

Jezzan går två steg framåt och ett tillbaka, allt i enighet med den tonårsfas i vilken hon nu har inträtt. Ena dagen är hon så duktig att jag nästan sprängs av stolthet över den lilla räkan, nästa dag är "sitt" ligg och "ligg" sitt... Eller varför inte hennes nyaste påfund: Jezzan har förstått att "fot", det är att man ska sätta sig fint vid mattes sida och titta upp mot mattes huvud. I 99 fall av 100 sitter hon jättefint vid min vänstra sida. Men så har det hänt ett par gånger, att "fot" har hamnat helt bakochfram, dvs hon kommer och sätter sig på min högra sida, med rumpan fram och huvudet bak, och tittar upp på... jaaa, min rygg..? Man kan inte annat än att skratta när det blir så tokigt. Så rätt, men ändå så fel :D Men hon är full av liv och lust för att träna, och koncentrationen kan jag faktiskt inte klaga på över huvud taget. Det kommer att bli jättebra det här :)

Milli har gått ner i ett svart lydnadshål för tillfället. Jag vet inte om hon är på väg in i ett löp (för en vecka sedan försökte nämligen Jezzan para sig med Milli, jag vet inte vad det är med tikarna i det här huset), eller om hon har tröttnat på belöningarna. Så har det kanske blivit lite mycket träning på sistone. En hund som Jezzan går att träna varje dag, tjugo timmar om dygnet, men för Milli tror jag att det är lagom med en genomkörare på klubben ungefär var tredje dag, och bara små "detaljövningar" de andra dagarna. Blir det för ofta tröttnar hon, och oftast är hon mer på hugget efter några dagars "vila". Jag håller på att göra upp en plan för vilka belöningar jag har använt till henne, och hur jag har använt dem. Räkost, grädde på burk, torkad blodpudding, kycklingköttbullar, knäckebröd, ostbågar... You name it! Externbelöning framför, bakom, på sidan, godis/leksak från fickan, i tennisboll, spotta från munnen, kasta så hon får fånga i luften... Jag kommer att bli Mästare på belöningar efter att vi är färdiga, jag och Milli. Så mycket energi för att göra ett jäkla fritt följ. För Jezzan räcker det att hon får hämta Wubba kongen :D :D Nu sitter i alla fall momenten till Lydnad I hyfsat för Milli, och jag ska bara fasa ut belöningarna lite mer.

Annars har vardagen kickat igång igen; skolan har börjat (för tillfället reproduktion och obstetrik, ska bli sååå spännande:) ), instruktörskursen har börjat, hundgård har börjat grävas i trädgården (givetvis med stor hjälp från fyrbeningarna).


"Här, precis här går det ett hål ääända ner till Kina!" "Vaaaaa!"


Lite välförtjänt vila med varsin trädrot.


Och så på det igen. Att få gräva är höjden av lycka för en malamute.
Jezzan surrar mest omkring och kollar på.

Lite "porträttbilder":


Milli med sin självuppgrävda rot

   
Jezza och hennes tunga (en höststudie i tre delar)


Men ååh, hon kan vara vacker också, prinsezzan.





Lite avkoppling...


Mer avkoppling...


"Heey, vet du förresten vad grannschäfern gjorde? Han....viskvisk...pst...!!!"
"Näääääää!!!!!"

Avslutar med lite bilder av "söta" Milli...



eller varför inte